Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flickorna i Köpenhamn. – – Det är farligt att släppa dig
så långt», hade hon sagt med en skälmsk blick, halft
på skämt och halft på allvar, som det tycktes.
»Hur kan du tro något sådant! Inte har du några
skäl att vara svartsjuk», hade han sagt i munter ton.
»Men när du blir ensam då?» – –, hade han tillagt
och tagit hennes ansikte mellan sina händer och sett henne
i ögonen.
Och hon hade sett på honom igen så oskyldigt och
förtroendeingifvande, att han blifvit helt förvissad om, att hon
var ärlig mot honom.
Så fort han gått, hade hon skrifvit en liten biljätt till
Wilmer, bestämt dagen och timman, när han fick komma,
och skickat tjänsteflickan till posten med den. Mot denna
hade hon under den sista tiden varit så vänlig och liberal,
att hon trodde sig fullkomligt kunna lita på hennes
tystlåtenhet om hvad hon företog sig i grefvens frånvaro – –
Nu stod Wilmer därutanför i farstun och väntade att
blifva insläppt, medan tinningarna bultade och blodet
brann i hans ådror af spänning öfver hvad hon kunde
vilja honom.
Tjänsteflickan kom och öppnade.
Han såg på hennes min, att han var väntad.
»Är fröken hemma?» frågade han med låg och
skälfvande röst.
»Var så god och stig på – fröken är i salen»,
svarade flickan gladt och neg artigt, medan hon kastade en
forskande blick på den unge, ståtlige studenten.
Han kastade af sig öfverrocken.
Flickan gick före och visade vägen. När hon
öppnade dörren till salen, strömmade ett starkt ljussken ut i
tamburen.
Det elegant inredda rummet var upplyst på ett
briljant sätt. Alla ljusen i takkronan voro tända och tre
stycken starkt lysande lampor kastade ett präktigt sken
genom sina stora, kulörta skärmar.
Olga hade på ett listigt sätt beräknat att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
