Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som försiggått här i dag», sade grefven. Med en
jätteansträngning försökte han att tillkämpa sig ett visst lugn.
»Nå, det är väl inte ert blåa blod, som runnit»,
hånade hon honom med en föraktlig grimas.
Han knöt händerna, så att naglarna skuro in i skinnet.
»Det hade Ni kanske hellre sett», svarade han.
»Åh, Ni hade väl sprungit er väg», fortsatte hon sitt
hån, i det hon gjorde en axelryckning.
»Och på detta sätt uppträder Ni efter allt hvad jag
gjort för er – – jag skall skicka min betjent hit och
låta kasta er nedför trapporna, eländiga – –»
Han nämde det brutalaste och otäckaste ord, han fick
tag i.
»Jo Ni är allt en fin en – fy f–n!» svarade hon,
med en bred tonvikt på svordomen och spottade åt honom.
Han tog ett steg bakåt, han kände en rysning
genomfara sig. Det var första gången han hört henne svärja.
Han kände icke längre igen henne. Han förstod att hela
hennes föregående uppförande mot honom varit spel, bakom
hvilket detta förakt och detta hån legat och grott, som nu
brutit fram, sedan han kände att hon bedragit honom...
Han stötte med klacken till en butälj, som stod intill
sängen och hvilken han ej gifvit akt pä. Den föll omkull,
en mörkbrun vätska rann utåt mattan och han kände en
stark lukt af konjak.
Han fixerade henne.
Nu såg han, att hon var drucken. Hon hade tillgripit
berusningen som ett medel att fördrifva dagens förfärliga
sinnesskakning.
Hans harmfulla vrede hade hitintills hindrat honom
från att se, i hvilket tillstånd, hon befann sig. Hon kunde
inte stå stilla. Kroppen slank fram och tillbaka. När hon
skulle gå för att fatta i sängkarmen, tog hon starkt
raglande steg.
Han hade nog ett par gånger sett henne rörd af starka
drycker, men icke värre än att hon varit fullt stadig på
benen. Han hade till och med förvånat sig öfver att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
