- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
326

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Du är sannerligen riktigt lustig, Juliette», sade hon.

»Du tycker allt, att jag är dum också, som resonnerar
så där – – du tycker jag är alldeles för fräck, inte
sannt?»

»Så där resonnera vi nog allihop ibland», svarade
Olga hjärtligt och otvunget.

»Vi», upprepade Juliette, »inte är du en sådan där
som jag.»

»Nu hånar du mig – – om man användes af två
eller tio, det kan komma på ett ut.»

»Nej visst inte, det är stor skilnad, det blir inte det
samma – – du har ännu lite kvinna i dig – – jag
– – jag är – –»

Hon sökte efter det rätta ordet.

»– – jag är bara en hynda», kastade hon ut med
ett hväsande tonfall, i det hon vände bort hufvudet.

»Du öfverdrifver, Juliette», sade Olga.

»Nå, låt oss inte fortsätta om det här ämnet – –
det är sannerligen intet nöje. Men en sak skall jag säga
dig och det är, att så länge du ligger sjuk därinne, så
tar jag inte emot en enda karl-slok . . .»

»Men hur skall du då bära dig åt, inte vill jag hindra
dig – – då går jag hellre till barnbördshuset.»

»Nu ber jag dig, att du stannar hos mig. Jag skulle
bli förfärligt ledsen annars. Det går nog bra ändå, skall
du få se – – det fins ju hotell.»

»Men så otrefligt för dig.»

»Visst inte! Låt mig nu sköta om den saken, som jag
vill. Låt oss inte tala mera härom. Jag är riktigt
glad öfver att du tänkte på mig, när du ingen annan
utväg hade. Jag skall bli en riktig mor för dig, skall du
få se», tillade hon med ett leende, i det hon klappade
Olga på kinden.

Olga såg beundrande på henne. Midt i sitt glädjelösa
lif, vanärad inför världen, behandlad som en handelsvara
af männerna, natt efter natt besmittad af sitt osedliga yrke,
ägde hon ändå ett hjärta så varmt, att det strålade som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free