Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rummet. Olga var också redan vaken. Och de kommo
öfverens att stiga upp och koka kaffe.
»Jag skall hämta en åkare sedan», sade Juliette, »och
så skola vi ta en morgonpromenad i vagn utåt
Djurgården. Är du med om det, Olga?»
Hennes ansikte sken vid tanken på, hur roligt det
skulle bli att åka ut i den friska, härliga luften.
»Det blir så dyrt», svarade Olga missmodigt, »du vet
hur jag har det, och jag tycker det är så orätt, att du
skall ha så mycket utgifter för min skull.»
Olga tänkte på, huru de få slantar, hon fört med sig,
nu voro nästan alldeles slut, och huru hon kom att ta
Juliettes vänlighet i anspråk under den tid, som förestod.
»Du får inte säga så där», svarade Juliette och fick
en riktigt uppbrakt min, »vi ha kommit öfverens att dela
ljuft och ledt . . . Vill du? Ser du jag har sedlar!»
Hon hade tagit fram sin portmonnä. Hon fattade ett
par sedlar, som hon tagit upp ur den, i hörnen och
fladdrade med dem fram och tillbaka, under det hon lät höra
ett skallande skratt.
Det låg på Olgas tunga några frågor, hvem hon fått
dem af, och när hon fått dem, och om hon fått
alltsammans på en gång – hon kände en stark nyfikenhet efter
att få höra sådant där. Men hon höll inne med frågorna.
De talade fortfarande om dylika saker med en viss
försiktighet.
Juliette hade emellertid haft en af sina bästa dagar i
går. Hon hade haft en präktig kvällsrecett. Hon hade
råkat samman med en uppspelt och välfödd profryttare,
som utan prut betalt femton kronor för ett par tre timmar
på ett hotell vid Norra Smedjegatan.
»Nåja, om du så ovilkorligen vill», svarade Olga, »så
kan du vara säker på, att jag skall finna det förtjusande.»
De fingo alltså brådtom att stiga upp och göra sig i
ordning. De kastade på sig sina morgonrockar. Olga hade
fört med sig sin från grefvens våning. Juliette satte på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
