Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blicken åt Juliette. Denna, som egde den offentliga
glädjeflickans respekt för dessa sina plågoandar, blinkade åt
henne, menande att hon gjorde bäst i att tiga. Hon stod
ändå vapenlös inför denna robuste herre med sin påflugna
blick och sin bastanta käpp.
Men Olga kunde icke tiga. Det var omöjligt. Hela
hennes varelse, liksom också hennes skaplynne, uppsatte
sig däremot. Hon var icke van ännu. Hon hade
hitintills bemötts annorlunda.
»Vet skäms . . .» kastade hon fram. Orden kommo
som ett skarpt hväsande.
Den myndige herrn ryckte till som om han blifvit
stucken af en orm.
»Hvad säger Ni», utbrast han med hög röst. »Är Ni
näsvis, så skall Ni få följa med till vaktkontoret med
detsamma.»
Han tog ett par steg fram mot henne.
Olga blef blek som ett lik. De knutna händerna
darrade som asplöf. Hon skulle ge honom en örfil, men hon
hade nog sinnesnärvaro att inse, att hon stod utan skydd
och försvar inför denne ogrannlage representant för en
tyrannisk samhällsordning. Var hon då allaredan så låg,
så usel, att hon behöfde ödmjukt böja sig inför en sådan
brutal passagerare? Hon kände huru tårarna ville bryta
fram.
Juliette gick emellertid emellan och räddade Olga att
förifra sig vidare. Hon stälde sig emellan Olga, som vändt
sig åt fönstret, och den andre. Hon kände honom och
visste, att han inte var att leka med.
»Seså, Carlsson», sade hon lugnt och allvarligt, »ser
Ni då inte, att hon är sjuk . . .»
Han lät blicken skämtsamt glida öfver Olgas gestalt.
»Ja visst ja . . .», sade han, »nå, men hon kan vara
höflig för det. Nå upplys henne om adressen – – om
måndag – – men håll er inte undan – –»
Utan att säga adjö, vände han sig tvärt om och gick
samma väg han kommit in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
