- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
33

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Att få bestiga nöjestämplets glatta gyckelbräder ansågs,
ju för alla unga medlemmar af den kvinnoklass, som lefde
ett sådant lif, att de utan någon blygsel kunde exponera
sina trikåklädda ben och pudrade bröst i backisalongens
starka belysning inför hundratals råa, slukande blickar,
för den högsta glädje och den största triumf.

Det var någonting, som stod både öfver cigarrbutiken
och att bli hållen som enskild.

Det var icke möjligt annat, så reflekterade han, än
att två så fantasirika och bedårande glädjenymfer som
Olga och Juliette skulle ha smittats af denna längtan, och
han skulle vara mannen att genom förespeglingar få dem
att öfvervinna sina betänkligheter.

Han skulle försöka att genom inflytandet af förbindelser,
som han ägde åt vissa håll, befria dem från all
delaktighet med polisens kontroll, ty såsom »artister» fingo
de ju en ställning, som i en viss mån skilde dem från den
öfriga hopen.

Vore det inte möjligt, så kunde ju ingen hjälpa det.
Det fick väl gå ändå. Det brännes ju inte in något
märke på skuldrorna som man gjorde på tjufvar under
Medeltiden.

Men för sin egen del hoppades han mycket af att
genom en sådan hjälp att föra dem »framåt» komma i nära
beröring och ny gunst hos dem. Man får väl inte vara
så stark och så ihärdig i sina antipatier, när man på det
stora hela inte står på säkrare och själfständigare mark
än två prostituerade göra.

Allt det där hade hastigt flugit förbi honom, under det
att han höll på att resonnera med den bekanta herrn i
järnvägskupén.

»Jag har värkligen två flickor på förslag – – två
små sötnosar – – isynnerhet den ena är »first class»
– – skön som en gudinna – – präktig figur och
förtjusande ansikte – – och inte oäfven röst – – liten
men klingande – – de skulle bli charmanta duettister
– – de bo ihop för närvarande – – de ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free