Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Har Ni blifvit religiös på sista tiden, fröken Juliette?»
inföll han, med en smula spe.
»Nej, inte mer än Ni!» svarade hon i samma ton.
»Jo, jag trodde det, jag, eftersom Ni uttrycker er med
så skarp kritik öfver så oskyldiga nöjen som
varieté-lifvet»
»Jo, det är allt oskyldigt – – de äro riktiga... ja,
jag vill inte säga, hvad jag tänker, alla, som äro vid
varietéer – – de äro mycket sämre än vi – – jag har
hört sägas att många af dem bruka vara så fulla, då de
uppträda, att de knappt kunna stå på benen – –»
Aha, det var där, som skon klämde. Hon var afundsjuk
på dem. Det var därför, hon utöste sitt klander.
Nu fick han en utgångspunkt för sitt resonnemang.
»Men», sade Brun, »det är väl deras eget fel. Själfva,
om jag så får uttrycka mig, artistskapet behöfver ju inte
ovilkorligen föra dit. I utlandet till exempel finnas ju
varietéartister af fullt lika hög rang som skådespelerskor,
och sådana som lefva ett hyggligt och anständigt lif.»
»Det tror jag knappast går», svarade Juliette. »För unga
flickor är det med varietéen som med cigarrbutiken, den
har så stora frestelser. Innan man vet ordet af, så är
man nere med foten i ett hål.»
Det var märkvärdigt, tyckte han, hvad hon uttryckte
sig filosofiskt och moraliskt nu för tiden. Hvad hade
kunnat åstadkomma denna förändring med den förut så
uppspelta f. d. modisten?
»Nåja, jag vill inte inlåta mig i några sedlighetsdiskussioner.
Men enligt hvad jag anser, så är det ett muntert,
intressant och behagligt lif – – ifall man har
förutsättningar för att lyckas – – man blir hyllad och firad
– – publikens hyllningar, fröken Juliette, de ha Ni
inte känt någon gång – – men, utan att Ni behöfver
uppfatta det som skryt, så kan jag säga er, att något
mer gudomligt, något mera raffineradt gripande fins inte
– – jag har känt det, jag – –»
Hans läppar krusades af ett egenkärt småleende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
