- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
100

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Smäll i ’gubben’ en historia eller gå din väg, om du
tycker bättre om det!»

Och Georg hade skaffat pängar. En procentare n:o 2
hade diskonterat en ny växel på 500 kronor – naturligtvis
ett papper af samma kaliber som det föregående.
Af samtliga sina umgängesvänner hade han tagit handlån från
hundra kronor till en femma. Flere af dem hade på sista
tiden börjat ansätta honom på skarpen för att få sina
pängar tillbaka; en hade till och med hotat att vända sig
direkt till hans far.

Han visste att han ej kunde skaffa medel att balancera
sina skulder, han kände att en katastrof närmade sig
men sökte energiskt döfva hvarje tanke på den
uppgörelsens stund, som måste komma.

Men i kväll hade allt störtat samman. Hans första
växel hade just i dag förfallit till inbetalning. Hela dagen
hade han gått i den dödligaste ångest för att procentaren
skulle göra sig påmind på kontoret. Vid middagstiden
hade han under förevändning af uträttningar i tullen
aflägsnat sig.

Sin middag hade han intagit ensam på »Du Nord»
och efteråt kastat i sig det ena glaset rafflande chartreuse
efter det andra till kaffet. Spriten hade lifvat upp
kuraget. Olga skulle debutera. Hon måste ha blommor och
supé, kosta hvad det ville. Han gick för första gången i
sitt lif till en pantlånare med sitt dyrbara guldur, som
inbringade honom en summa af sjuttiofem kronor. Han hade
stulit från sin far och kastat sig i armarna på procentare
innan han gick till pantbanken, och detta af flera orsaker.
Man han tvingades dit ändå till sist...

Summan var för liten till en första klassens orgie,
men vid en titt in på kaffekonserten hos Blanchs’ stötte
han på ett par bekanta, af hvilka den ene – en förmögen
bryggareson – erbjöd sig att stå till tjänst med en femtia
med vilkor att han fick vara med på supén.

Man beseglade öfverenskommelsen med ett par flaskor
punsch och stämningen var rätt hög, då sällskapet vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free