Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ut att kunna försvara sig, och dessutom blänkte polisens
pickelhufva borta vid gaslyktan.
Grefven stannade först då han befann sig på
Södermalmstorg. Han kände sig hungrig, men erfor en
egendomlig känsla af motvilja för de eleganta lokaler, där han
och hans vänner eljes plägade supera. Han fortsatte uppåt
Götgatan och gick in på en liten restaurant, som mest
plägar besökas af småhandlande, handtvärksmästare och
deras gelikar.
Grefven slog sig ner vid ett bord och rekvirerade en
biffstek och en flaska pilsner. Han intog sin enkla
aftonmåltid med god smak och erfor ett nöje af att sitta på
denna anspråkslösa lokal, som ungefär kunde förliknas
vid det nöje en skolkande skolpojke erfar af att slippa
läxor och tvång. Hos grefven, liksom hos flertalet s. k.
världsmän, hade det konventionella utträngt de naturliga
böjelserna. Den enda gudomlighet, man dyrkar inom de
»tongifvande» kretsarna, heter comme il faut, »det passande»,
och grefven hade hemburit denne stränge härskare sina
offer lika underdånigt som de flesta i hans
samhällsställning. På senare tiden hade han då och då förmärkt en
svag lust att göra opposition mot tyrannen, som kräfde
det bästa af hans lif och kom honom att öda sin mannakraft
och sin förmögenhet på – i bästa fall – bagateller.
Aldrig hade han emellertid känt denna lust så stark som
i kväll. För en vanlig dödlig kan det ju synas helt
naturligt att tillfredsställa hunger och törst på första bästa
ställe, som ligger i ens väg, då magen gör sig påmind.
För en »lefveman» som grefven var det en nästan revolutionär
handling att supera annorstädes än framför en
lyxrestaurants glänsande väggspeglar.
Efter slutad måltid gick grefven in på det lilla kaféet,
som med sina nötta skinnsoffor och gammaldags stolar
bar en gemytlig, nästan hemtreflig prägel. Han fick sin
kopp kaffe, tände en cigarr och började med ett visst
intresse ta gästerna i skärskådande.
De tycktes alla känna hvarandra, dessa bredryggade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
