- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
142

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

indirekt varit orsaken till hennes kompaniskap med Brun i
spelaffärerna.

När Brun hade kommit på sitt vanliga vänskapliga
besök påföljande dags eftermiddag hade hon kastat fram i
icke så litet otåliga och föraktliga ordalag baronens
beteende – – att vilja neka henne usla femhundra kronor,
som hon skulle ha till en så nyttig och prydlig sak som
en pendyl, det var då skandalöst – – Brun hade väl inte
händelsevis att låna henne: – – Nej, skådespelarn var
också i pänningeknipa för ögonblicket – –

Under det samtal om pänningeaffärer, som därpå följde,
kom Olga – med tanken fästad på ett större spelparti,
som nyligen egt rum i hennes våning – att framkasta
detta yttrande:

»Det var synd, att du förlorade häromdagen.»

Brun hade nämligen vid det tillfället gjort en större
förlust.

Skådespelarn ryckte på axlarna vid Olgas reflektion.

»Nåja – – man vinner väl en annan gång», svarade
han i likgiltig ton.

Det flög då en djäfvulsk tanke genom hjärnan i Ninnis
lilla vackra hufvud – – men en tanke, som var allt
för lockande för att hon skulle utan vidare kunna
bortkasta den.

I första sekunden rodnade hon inför sig själf. Brun
märkte det och betraktade henne förvånad. Hvad gick
åt henne? En svag aning om hvad som föranledt hennes
plötsliga sinnesrörelse vidrörde honom dock.

Det blef en paus. Det syntes som om den ene
väntade på den andre.

I Olgas tankegång grodde emellertid den mystiska
idén ni allt djupare. Och dess realiserande framstod för
henne allt naturligare, ja till och med allt advokatoriskt
oskyldigare ju längre hon arbetade med den. På mindre
än en minut var hon färdig.

»Hvarför skulle man inte kunna vinna alla gånger?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free