Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herrn med de ljusbruna mustascherna - som af
Billberg utpekats som detektiv - reste nu på sig med en
viss värdighet.
»Jag kan också intyga det...», sade han.
Prokuristen hade kommit med en lögn, då han för
Ninni uppgaf, att mannen var en detektiv. Han var
endast en vanlig handelsbokhållare, som af Billberg försetts
med pängar för att han skulle komma denne till hjälp,
när det behöfdes. Billberg hade invigt honom i sin plan
samt meddelat honom sina misstankar, och han kunde nog
betraktas som en privat detektiv, fastän han inte ägde
någon polisbricka.
Hela sällskapet satt som om det fallit direkt från
skyarna. På hvarenda ansikte, som nyss af speglat
spelets spännande växlingar, var målad den största
bestörtning.
Så fort prokuristens Sammansvurne framkastat sitt
påstående, sprang Ninni likt en retad tigrinna fram till
honom, såg honom i ansiktet med sina stora ögon och skrek
med upprörd stämma:
»Ni ljuger!... Ni är betald af den där ...»
Han vred hufvudet åt Billberg.
Brun gick fram för att lugna henne. Skådespelarn
förstod att här var det endast kallblodighet, som kunde
rädda dem från skandal.
»Var lugn!» sade han till henne, »du har blifvit
förtalad af ett par skurkar, som vilja hämnas för någonting,
som jag inte känner, men det återstår dem att bevisa sina
oförskämda beskyllningar.»
Brun hade gärna velat spela alldeles passiv, hvilket
han ansåg varit det säkraste, då ännu ingen anklagelse
riktats specielt mot honom, men han förstod också att det
icke gick an för honom att lämna Olga alldeles ensam.. .
dels för hennes skull, hon var ju så uppbragt att hon inte
visste, hvad hon gjorde... och dels för gästernas, hvilka
alltid betraktat honom som ett slags vice värd i
spelsalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
