Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugofjärde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från bröstet till hjärnan och nästan framkallade
hallucinationer. Och hon tyckte att hennes trasgranna paltor föllo
sönder i trasor och lämnade kroppen obetäckt, och att
denna syndiga, besmittade kropp var täckt med otäcka
sår och härjad af sjukdomar, att den föll sönder som hos
en spetälsk ... hon höll på att skrika till af skrämsel och
smärta ... hon ryckte till som om hon vaknat från en
dröm och hon måste sitta en lång stund och rikta
tankarna mot andra föremål för att hon skulle komma ifrån
den obehagliga inbillningen ...
Och den vek snart bort. Ju längre hon betraktade
det strålande, lyckliga ansiktet däruppe, ju närmare tyckte
hon, att en annan stämning, en annan inbillning ryckte
emot henne.
Det var så bekant för henne, detta ansikte, och när
hon såg det upplysas af en sådan innerlig fröjd, så
väcktes hos henne ett outsläckligt behof att komma i
åtnjutande af samma fröjd, af samma ljusa, strålande glädje.
Hon hade sett detta ansikte förr så många gånger och
uppriktigt gladts åt dess fina och rena drag. Hon hade
en tid lefvat tillsammans med det i sin förnedring - -
dock hade hon då icke varit så förnedrad som nu - -
det var tre å fyra långa år, sedan dess - - och under
denna tid hade hon själf sjunkit allt djupare i last och
synd - -
Och när den egentliga frälsningsakten började, hade
hon setat med ett ödmjukt och förkrossadt uttryckt i
ansiktet, med tårfylda ögon och knäppta händer.
På grund däraf var det alldeles själffallet, att hon
skulle vara en af de första, mot hvilken arméns
stridskvinnor skulle rikta sina giriga blickar. Klädseln förrådde
hennes smutsiga yrke, hennes tårar talade om hennes
rörelse - det fans således starka anledningar att rädda
henne och att frälsa henne.
En ung flicka i uniform tilltalade henne.
Hon svarade ej ett ord, men tårarna flödade allt
ymningare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
