Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjunde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hennes medbrottsling får icke fram ett ljud under
inflytandet af den besökandes ransakande ögon. Men hon
skall visa, att hon kan trotsa. Hon börjar spela allt
vildare, hon slår på tangenterna så att de äro färdiga att gå
sönder, hon låter fingrarna flyga så att tonernas intensiva
drillar sätta hela rummets luftmassa i en dallrande
musikalisk rörelse. Den besökandes röst kan icke höras
under detta väldiga svall af toner. Hon syntes gripen af
musikaliskt raseri.
Öfversten hade nu vändt sig på nytt mot den unge
mannen. Han såg att denne började svikta och gick
segerviss fram till honom samt fattade med ett kraftigt grepp
hans hand samt nästan skrek för att öfverrösta
pianolarmet:
»Seså, kom nu, Ni skall aldrig finna någon tillfredställelse
i synden!» sade han och ville draga honom med
sig.
Trotset hos Olga steg allt högre, hon skulle visa, att
det var hon, som var den starkaste. Hon var för stolt
för att med ord söka hålla den unge mannen kvar, det
var med musiken, som hon kämpade...
Hon slog nu allt starkare toner, allt vildare melodier.
Det var ett haf af tonvågor, hon framkallade. Luften i
rummet skalf af den starka musiken. Det var en revy af
de mest glittrande, mest rafflande melodier, den lifligaste
dansmusik, som hon gaf och flätade samman till ett
tonernas fräsande fyrverkeri.
Och där stod den fallne frälsningsmusikanten och
kämpade en våldsam strid med sig själf. Han kände huru
den andre drog och ville ha honom med sig, Olgas musik
öfverröstade dem, så de kunde icke växla några ord.
Han hörde och uppfattade hvad som låg inneslutet i dessa
musikaliska stormvågor, som brusade omkring dem. Det
var lifsglädjen, nöjet och äfventyrslustan, som öronhinnornos
vibration förde till hans hjärna, det var kärleken till
denna sköna kvinna, som nu representerade världens och
köttets religion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
