- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
350

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettionde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och så väl hon kände alla det fria kärlekslifvets i
hufvudstaden libertiner, rouéer och habituéer! Deras namn,
deras samhällsställning, deras ekonomiska resurser, deras
familjeförhållanden, ingenting var förborgadt för henne!
Och så diskret, så fint, så utomordentligt artigt hon kunde
uppträda mot sina mera värderade gäster, när hon ville!
»Herr grefven», »herr löjtnanten», »herr grosshandlaren»,
kunde hon säga med en ton som om hon tillbrakt hela
sitt lif i salongernas värld!

En hel del af hennes ordinarie kunder hade oinskränkt
kredit - men, förstås, hon var mycket försiktig att icke
låta det gå mer än till en viss summa och ville äfven
gärna på ett af de nobla herrarnas eleganta visitkort ha
ett litet erkännande på skulden. Gud nåde dem, om de
sedan sökte undandraga sig hennes fordran! Då hade hon
absolut ingen hänsyn att genom hvilken långt gående
skandalisering som hälst tvinga dem till fullgörande af sin
förbindelse. Det hade händt, att hon spikat upp ett
visitkort med friherrlig krona - och å hvilket fans ägarens
egenhändiga erkännande af en skuld på en fyratio kronor
- på väggen i det stora mottagningsrummet till allmänt
beskådande. Det satt där emellertid endast en kväll och
så kom pängarna. Men den skandaliserade friherrens
namn gick ut i staden, androm till varnagel. Hon förstod
att skaffa sig respekt, fru Adamsen!

Hennes intelligens och affärsförmåga kommo äfven till
godo på många andra sätt. Så förstod hon att »uppfostra»
flickorna som ingen annan, d. v. s. instruera dem, hur de
skulle taga emot herrarna. Man kunde vara säker på, att
hon hade ett vaksamt öga på de flickor, som inte
själfmant förstodo att uppföra sig praktiskt mot sådana
gentlemän, som man visste eller kunde förmoda ville lätta på
pungen. Gud nåde dem, som inte i det afseende skötte
sig väl!

Jo, si, karlarne måste tagas från den rätta sidan. Fråga
bara fru Adamsen! När hon släppte in en karl genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free