- Project Runeberg -  Den röda liljan /
1

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I.



Hon kastade en blick på fåtöljerna framför marmorspiseln,
på tébordet, som glittrade i halfdunklet, och på de stora,
bleka blomknippen som stego upp ur de kinesiska vaserna.
Hon lät sin hand sjunka ned bland viburnumkvistarne för
att sätta deras små silfverhvita kulor i rörelse. Därefter såg
hon sig i en spegel, uppmärksamt och allvarligt. Hon böjde
sig litet åt sidan, med halsen mot skuldran, för att kunna
följa kroppens fina linje i den mjuka dräkten af svart satin,
med en lätt öfverklänning strödd med pärlor, i hvilka det
skälfde till då och då som af mörka gnistor. Hon närmade
hufvudet till spegeln, nyfiken att få veta hvilket ansikte hon
hade denna dag. Bilden i spegeln besvarade lugnt hennes
blick, som om hon visste att den älskvärda kvinna, i hvars
ansikte hon forskade och som hon icke tyckte illa om, lefde
ett lif utan stor glädje och utan djup sorg.

Den stora salongen låg tyst och tom. På väggarne
bleknade tapisseriernas figurer, matta som skuggor, med sina
åldrade löjen och döende behag. Terrakottastatyetterna på
sina små kolonner, grupperna af gammalt sachsiskt porslin
och sèvresmålningarna i sina glasmontrer talade, också de,
om det som varit. På en sockel, prydd med dyrbara bronser,
sökte en byst i marmor af någon kunglig prinsessa, klädd
till Diana, med ett täckt och oregelbundet ansikte och djärft
blottad barm, komma lös ur sitt förvridna draperi, medan
uppe i taket en allegorisk “Natt“, pudrad som en markisinna
och omsvärmad af kärleksgudar, strödde blommor med fulla
händer. Allt slumrade, och man hörde utom eldens
knittrande blott det lätta rasslet af pärlorna på tyllen.

Hon vände spegeln ryggen och gick till fönstret, lyfte
på ett hörn af en gardin och såg ut. Bakom de svarta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free