- Project Runeberg -  Den röda liljan /
3

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och “darling“ sade till sig själf att hon icke skulle resa,
att hon var bunden vid Paris. Men tanken på att återse miss
Bell och Italien lämnade henne icke likgiltig. Medan hon
bläddrade i boken, stannade hon af en slump vid denna rad:

Amour et gentil cœur sont une même chose. [1]


Och hon frågade sig med en lätt och mycket mild ironi,
om miss Bell någonsin hade älskat och i så fall hvem eller
hvilka. Skaldinnan hade i Fiesole en uppvaktande kavaljer,
prins Albertinelli. Han var mycket vacker, men föreföll väl
fet och vulgär för att behaga en kvinnlig estet, som i
kärleken ville lägga in något af mysticismen i en bebådelse.

— Goddag, Thérèse! Jag är rådbråkad.

Det var furstinnan Seniavine, mjuk och yppig i sitt
pälsgarnityr, som tycktes höra ihop med hennes egen bruna och
vilda hy. Hon satte sig häftigt och sade med en hård och
likväl smekande röst, i hvilken det fanns något af man och
också något af en fågel:

— I dag på morgonen har jag gått till fots genom hela
Boulogneskogen med general Larivière. Jag mötte honom
i allée des Potins och drog honom med mig ända till bron
vid Argenteuil, där han nödvändigt ville köpa en dresserad
skata åt mig af portvakten, en skata som exercerar med ett
litet gevär. Jag är alldeles förbi.

— Men hvarför släpade ni generalen med er ända till
Argenteuil?

— Därför att han har gikt i stortån.

Thérèse ryckte på axlarna och smålog.

— Ni slösar för mycket med er elakhet. Ni är en liten
slarfva.

— Ni vill alltså, min älskling, att jag skulle hushålla
med min godhet och min elakhet med tanke på att placera
dem förnuftigt?

Och hon drack tokayer.

General Larivière trädde in med tunga steg, föregången
af sin högljudda andhämtning, kysste bägge damernas händer
och tog plats mellan dem med en min af orubbligt
själfförtroende och leende med ögonens och tinningarnas alla
rynkor.

— Hur står det till med hr Martin-Bellème? Alltjämt
lika upptagen?

[1] Kärlek och ett ädelt hjärta äro samma sak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free