Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ymnighetshorn. På ömse sidor uppburo bevingade segergudinnor
kandelabrarnes flammande armar. Denna borduppsats i
kejsarstil var en gåfva af Napoleon, som år 1812 hade skänkt den
till grefve Martin de l’Aisne, den nuvarande grefve
Martin-Bellèmes farfar. Martin de l’Aisne, som var deputerad i
lagstiftande kåren från 1809, blef följande år utnämnd till
medlem af finanskommittén, hvars trägna och hemliga arbeten
passade för hans flitiga och litet rädda natur. Ehuru hans
åsikter från början voro liberala, vann han kejsarens ynnest
genom sin noggrannhet och genom en fullkomlig hederlighet,
som han likväl aktade sig för att falla besvärlig med. I två
år regnade det utmärkelser öfver honom. År 1813 tillhörde
han den moderata majoritet, som gillade den rapport i
hvilken hr Lainé tillät sig att gifva det vacklande
kejsardömet en något sen läxa och att kritisera olyckan medan
den ännu satt vid makten. Den 1 januari 1814 följde han
sina kolleger till Tuilerierna. Kejsaren beredde dem ett
förfärligt mottagande. Han gick löst på dem med handgripligheter.
Dyster och våldsam, rasande i känslan af sin makt
för ögonblicket och sitt förestående fall, krossade han dem
med sin vrede och sitt förakt.
Han gick fram och tillbaka mellan deras förskräckta led,
tills han plötsligt fattade grefve Martin i skuldrorna och
ruskade honom, i det han skrek: “En tron, är det kanske
fyra bräder och ett stycke sammet? Nej! En tron, det är en
man, och den mannen är jag. Ni ha velat kasta smuts på
mig. Är det rätta ögonblicket att göra mig föreställningar,
när två hundra tusen kosacker äro på väg öfver gränsen?
Er hr Lainé är en dålig människa. Man tvättar sitt
smutsiga linne inomhus.“ Och medan han bredde ut sig i sitt
raseri, än sublim och än trivial, kramade han i sin hand
deputeradens från Aisne broderade krage. “Folket känner
mig. Det känner inte er. Jag är nationens utkorade. Ni
äro några obskyra delegerade från ett departement.“ Han
förutspådde dem girondisternas öde. Ljudet af hans sporrar
ledsagade klangen af hans röst. Grefve Martin blef lidande
af darrningar och stamning för hela sitt återstående lif, och
han darrade ännu, då han hopkrupen i sitt hus i Laon deltog
i att återkalla bourbonerna efter kejsardömets fall. Det var
förgäfves som de båda restaurationerna, julimonarkien och
andra kejsardömet höljde hans ständigt betryckta bröst med
ordnar och band. Ställd på de högsta poster, öfverhöljd
med ynnestbevis af tre konungar och en kejsare, kände han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
