Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
Hon åt middag ensam med sin man denna dag. På
det hopskjutna bordet fanns hvarken borduppsatsen med de
gyllene örnarne eller armstakarne med de bevingade
segergudinnorna. Inga vaxfacklor belyste Oudrys hundar öfver
dörrarne. Hon sjönk in i ett dödt drömmeri, medan han
pratade om nyheterna för dagen. Hon tyckte sig gå genom
en dimma vilsekommen och långt borta. Det var ett fredligt
och nästan ljuft lidande. Midt igenom dimman tyckte hon
sig, svart och obestämdt, se den lilla kammaren vid rue
Spontini bäras upp på toppen af Himalaya af änglar. Och
han, hennes vän, hade försvunnit i en jordbäfning à la
yttersta domen, medan han i största lugn stod och knäppte
sina handskar. Hon kände sig på pulsen för att se om hon
hade feber. Plötsligt vaknade hon upp vid att det klingade
till i silfret på serveringsbordet. Hon hörde sin man säga:
— Min kära vän, Gavaut hade ett utmärkt anförande i
kammaren i dag, i frågan om pensionskassorna. Det är
förvånande hur sunda åsikter han har fått och i hvilken grad
han förstår att träffa det rätta. Han har förändrats mycket
till sin fördel.
Hon kunde icke afhålla sig från att le.
— Men, min vän, Gavaut, det är ju en stackare som
aldrig har haft någon annan tanke än den att komma fram
och att armbåga sig upp ur den svärm af utsvultna, dit han
hör. Åsikter, Gavaut! Han har samma åsikter som sin
mage. Tar man honom verkligen på allvar i politiska kretsar?
Var öfvertygad om att han aldrig har lyckats dupera en
kvinna, inte ens sin hustru. Och jag kan likväl försäkra
er om att det inte kräfs mycket för att lyckas i det
hänseendet.
Och hon tilläde plötsligt:
— Som ni vet har miss Bell inbjudit mig att tillbringa
en månad hos henne i Fiesole. Jag har svarat ja, och
jag reser.
Mera missnöjd än öfverraskad frågade han med hvem
hon tänkte resa.
Hon fann sig ögonblickligen och svarade:
— Med fru Marmet.
På detta fanns det ingenting att svara. Fru Marmet
var ett mycket korrekt sällskap och särskildt lämplig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0053.html
