- Project Runeberg -  Den röda liljan /
57

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en doge. Han såg allvarlig ut. Bakom honom skymtade
genom den öppna dörren till hans arbetsrum en hög af papper
och dokument i lampljuset, häften i blåa omslag, årsbudgeten
uppslagen, i kvartformat. Innan hon hann gå in till sig
gjorde han ett tecken att han ville tala med henne.

— Min kära vän, jag förstår mig inte på er. Ni går till
väga med en obetänksamhet som kan skada er i högsta grad.
Ni reser bort, ni lämnar ert hus utan anledning, utan en
förevändning ens. Och ni vill fara Europa rundt — och
med hvem? Med en bohémien, en fyllbult — Choulette!

Hon svarade att hon skulle resa med fru Marmet, och
att det inte fanns något att anmärka på det.

— Men ni talar om för alla människor att ni tänker
resa, och ni vet inte ens om fru Marmet kan följa er.

— Åh, den goda fru Marmet, hon har snart packat sina
kappsäckar. Hennes hund är det enda som håller henne
fästad vid Paris. Honom kan hon ju anförtro åt er, ni sköter
nog om honom.

— Och er far, är han underrättad om edra planer?

Det var alltid hans sista utväg att mana fram Montessuys
auktoritet, då hans egen icke respekterades. Han visste att
hans hustru mycket ogärna ville göra sin far emot och att
hon var mycket rädd för ett ogillande från honom. Han fortfor:

— Er far är en man med mycken takt och känsla för
det passande. Jag har redan förut några gånger haft den
glädjen att finna honom på min sida, då jag har tillåtit mig
att gifva er några råd. Han, liksom jag, anser att fru
Meillans hus icke passar för en dam som ni. Sällskapet där är
mycket blandadt, och husets värdinna gynnar kärleksintriger.
Jag måste säga er att ni har gjort mycket orätt i ett
hänseende: ni har icke fäst tillbörligt afseende vid världens
omdöme. Det skulle förvåna mig om inte er far skulle finna
det besynnerligt att ni ger er af så ... lättsinnigt. Och er
frånvaro kommer att väcka så mycket mera uppseende, som
omständigheterna just under denna kammarsession ha gjort,
att uppmärksamheten blifvit riktad på mig — tillåt mig att
erinra er om det, min kära vän. Min egen förtjänst har
helt visst en mycket ringa del i detta förhållande. Men om
ni hade velat höra på mig under middagen, skulle jag ha
visat er, att den grupp af politiska personligheter till hvilken
jag hör blott står på två stegs afstånd från makten. Det är
icke det rätta ögonblicket för er att glömma edra plikter som
husets värdinna. Det inser ni helt visst själf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free