- Project Runeberg -  Den röda liljan /
66

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Choulette ville därmed symbolisera det mänskliga eländet,
icke det enkla och rörande elände, som forna dagars
människor kände till på en tid, då världen ännu var en blandning
af råhet och godhet, men det hemska och sminkade eländet,
sådant det i tröstlös fulhet hade skapats af det samhälle af
religionslösa borgare och patriotiska soldater, som framgått
ur den franska revolutionen. Han såg i det nuvarande
samhället ingenting annat än hyckleri och brutalitet.
Militarismen ingaf honom fasa.

— Kasärnen är en vedervärdig uppfinning af den
moderna tiden. Dess anor gå icke längre tillbaka än till det
sjuttonde århundradet. Förut fanns bara den beskedliga
högvakten, där några fyllbultar spelade kort och berättade
röfvarhistorier. Ludvig XIV var en förelöpare till konventet och
till Bonaparte. Men det onda har nått sin höjdpunkt just med
införandet af den monstruösa institutionen: militärtjänsten
som allmänt tvång. Att ha gjort det till en plikt för människorna
att döda, det är kejsarnes och republikernas vanära,
det är brottens brott. Under de tider som man kallar
barbariska anförtrodde städerna och furstarne sitt försvar åt
legoknektar, som förde krig med måtta och förstånd; i ett stort
fältslag var det stundom bara fem eller sex döda. Och då
riddarne drogo ut i krig, voro de åtminstone icke tvungna
till det; de läto slå ihjäl sig för sitt nöjes skull. Det var
förmodligen också det enda de dugde till. På Ludvig den
heliges tid skulle ingen ha fallit på den idén att skicka ut
en man med bildning och förstånd i krig. Och man slet
icke heller bonden från torfvan för att föra honom i fält.
Nu däremot gör man det till en plikt för hvarje stackars
bonde att vara soldat. Man drifver honom bort från hans
stuga, ur hvars skorsten röken stiger upp i sommarkvällens
tystnad, från den frodiga ängen, där oxarne beta, från hans
fäderneärfda fält och skogar; man lär honom på en gemen
kaserngård att döda människor efter vissa regler; man hotar
honom, okväder honom och sätter honom i arrest; man säger
honom att allt detta är mycket ärofullt, och om han inte vill
förvärfva detta slags ära, arkebuserar man honom. Han lyder
därför att han är rädd och emedan han är det fogligaste,
godmodigaste och mest läraktiga af alla husdjur. I Frankrike
äro vi alla soldater, och vi äro medborgare. Också något, att
vara stolt öfver: man är medborgare! För de fattiga betyder
det att stödja och uppehålla de rika i deras makt och deras
sysslolöshet. Det betyder att arbeta i hägn af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free