- Project Runeberg -  Den röda liljan /
70

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjäna om natten till bäddar ât de hemlösa. Då jag en afton
promenerade där med Paul Arène, mötte vi en gammal kvinna
som bredde ut hö i en jungfrus graf, en jungfru som hade
dött på sin bröllopsdag. Vi önskade henne god natt! Hon
svarade: “Gud välsigne er. Men ett elakt öde vill att det
skall vara en spricka här i fatet just åt det håll som mistralen
blåser ifrån. Om sprickan vore på andra sidan, skulle jag
ligga bra som drottning Jeanne.“

Thérèse svarade icke. Hon halfsof. Och Choulette frös
i natten och kölden och fruktade för döden.

*


VIII.



I sin engelska dog-cart, som hon körde själf, hade miss
Bell fört grefvinnan Martin och fru Marmet från järnvägsstationen
i Florens öfver kullarnes sluttningar till sitt hus i
Fiesole, där det låg rosenfärgadt och omgifvet af balustrader
och såg ut öfver den underbara staden. Kammarjungfrun
följde efter med bagaget. Choulette, hvilken genom miss
Bells omsorger hade fått logis hos en kyrkvaktares änka i
skuggan af Fiesoles katedral, väntades icke förrän till
middagen. Ful och intagande, med kortklippt hår, klädd i en
kort jacka och med en herrskjorta öfver en gosses bröst,
smal öfver höfterna och nästan graciös, visade skaldinnan
sina franska vänner sin bostad, som i allt återspeglade hennes
utsökta smak. På salongens väggar härskade sienesiska
jungfrur, bleka och med långa, smala händer, midt ibland de
trekantiga takfältens änglar, patriarker och helgon. Från en
sockel reste sig en Magdalena, klädd blott i sitt hår,
gammal och ohyggligt mager, någon tiggerska, som en okänd
föregångare till Donatello hade funnit på vägen till Pistoja,
bränd af sol och barkad af snö, och som han med hemsk
och rörande trohet hade afbildat i lera. Och öfverallt miss
Bells vapen: små och stora klockor. De största reste sig
likt berg af brons i rummens hörn, andra bildade kedja utmed
panelerna. De allra minsta löpte längs med gardinstängerna.
Det fanns klockor på kaminafsatsen, på kistor och på byråar.
Glasskåp stodo fulla af klockor af förgyldt silfver. Stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faliljan/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free