Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ni inte fira blommornas fest? Känner ni er inte glad, ni som
håller af blommor? Ty ni håller af dem, my love, jag vet
det; ni älskar dem ömt. Ni har sagt mig att de kunna känna
både glädje och smärta, att de kunna lida liksom vi.
— Ah, har jag sagt att de kunna lida liksom vi?
— Åh, visst, det har ni sagt. Det är deras fest i dag.
Den måste firas efter förfädernas sed, enligt den ritual som
de gamla målarna ha gjort helig för oss.
Thérèse lyssnade utan att förstå. Hon skrynklade under
sin handske ett bref som hon hade fått helt nyss, ett bref
med italienskt frimärke och som blott innehöll dessa tre rader:
“Jag har tagit in i Hotel de la Grande-Bretagne i natt,
Lungarno Acciaoli. Jag väntar er på förmiddagen. N:o 18.“
— Åh, darling, ni vet då inte att det är ett bruk i
Florens att hvart år på första maj fira förnyelsens fest? Men då
har ni aldrig fullt ut förstått meningen med den tafia af Botticelli
som är ägnad blommornas fest, denna Primavera som är så
förtrollande i sin drömmande glädje. Fordom, darling, redde
sig hela staden till fest på första dagen i maj. De unga
flickorna gingo i ett långt tåg utför Corson, klädda till fest
och med kronor af blommande hagtorn, de gingo fram under
triumfbågar af blomgirlander, och ställde upp sig till dans
på det nyss uppspirade gräset, i lagerträdens skugga. Vi
skola göra som de. Vi skola dansa i trädgården.
— Åh, skola vi dansa i trädgården?
— Ja, darling, och jag skall lära er några toscanska
danssteg från femtonde århundradet, som man har återfunnit
i ett manuskript af mr Morrison, doyenen bland Londons
bibliotekarier. Kom snart tillbaka, my love; vi skola sätta
på oss hattar af blommor, och vi skola dansa.
— Ja, min älskling, vi skola dansa ...
Hon stötte upp grinden och skyndade bort utför den
lilla gångstigen, som, ingräfd i jorden likt en strömfåra, dolde
sina stenar under rosenbuskar. Hon kastade sig upp i den
första droska hon mötte. Kusken hade blåklint i hatten och
i skaftet på sin piska.
— Hotel de la Grande-Bretagne, Lungarno Acciaoli!
Hon visste hvar det var, Lungarno Acciaoli ... Hon
hade varit där en afton, och hon såg ännu i minnet solens
sönderslitna guldskimmer öfver flodens oroliga yta. Och
sedan natten, flodens dofva sorl i stillheten, orden, blickarne
som hade förvirrat henne, den älskades första kyss, början
till den kärlek som var oåterkallelig ... O, ja, hon kom ihåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
