- Project Runeberg -  Den röda liljan /
159

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stycke himmel med hvita skyar. Där har jag gått fram i
den goda sankt Franciscus’ spår, och där har jag satt hans
Hymn till Solen på gamla franska rim, enkla och fattiga.

Fru Martin sade att hon gärna ville höra dem.

Miss Bell lyssnade redan, och hennes blickar fingo samma
uttryck af brinnande andakt som hos en af Fra Minos änglar.

Choulette förklarade för dem att det var ett groft och
konstlöst arbete. Verserna hade alldeles icke för afsikt att
vara vackra. De voro enkla, ofta oregelbundna, för att det
skulle vara mera lättfattligt. Därefter läste han upp hymnen,
långsamt och entonigt:

Jag vill prisa dig, Gud, som gjort vår värld så skön,
den värld hvari du satt oss att vänta det sanna lifvet.
Se, den är strödd med guld, den är blå som safir och som smaragden grön,
den är som en målning i den stora bok, där ditt ord står skrifvet.

Jag vill prisa dig för att du skapat vår kära herr Sol,
som genom din nåd rund som ett klot är vorden.
Han är väl värd att vara din egen gyllne stol
och att sprida ditt ljus öfver den skumma jorden.

Jag prisar dig, Gud, för vår broder Vindens skull,
för syster Måne och våra små systrar Stjärnorna,
för att du låter molnen vattna jordens mull,
så att de gro och svälla, fröna och kärnorna.

Jag prisar dig, Herre, jag välsignar dig, min Gud,
för den minsta örtens blad och för järnekens grenar,
för min goda broder Elden i sin flammande skrud
och vår kyska syster Vattnet, som helgar och renar.

För den mäktiga Jorden, som bjuder näring åt
både mödrar och leende barn i muntert vimmel,
åt dem som älska dig, och åt den fattige, hvars gråt
af änglar samlas upp och bäres bort till din himmel.

För vår goda syster Lif och vår blida syster Död
vill jag prisa dig, Herre, till min sista timma.
Som ett barn vill jag somna, när kvällen står röd,
och se i skyn ditt löfte om en gryning glimma.


— O, herr Choulette, sade miss Bell, denna hymn stiger
upp emot himmelen på samma sätt som den eremit, som man
ser på Campo Santo i Pisa, stiger upp på berget, där getterna
beta. Jag skall förklara mig: den gamle eremiten stiger uppåt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faliljan/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free