- Project Runeberg -  Den röda liljan /
188

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inför Guds son. Men när de spikade honom på korset, då
var jag den botfärdige röfvaren, som hängde vid hans högra
sida.“ Detta skall bli mitt valmanifest!

Han pekade med käppen bort åt Neuilly till:

— Dechartre, min vän, tror ni inte att det är boulevard
Bineau som dammar där borta?

— Farväl, herr Choulette, sade Thérèse. Glöm inte
bort mig, när ni blir senator.

— Min fru, jag kommer alltid ihåg er i mina böner,
både om morgonen och om aftonen. Jag säger till Gud:
“Herre, eftersom du i din stora vrede har begåfvat henne
med rikedom och skönhet, så se till henne med mildhet och
förfar med henne efter din stora barmhärtighet.“

Och han gick bort genom folkvimlet, rak i ryggen och
litet haltande på ena benet.

*


XXX.



Med en ljusröd schal öfver skuldrorna steg Thérèse vid
Dechartres sida ut på Joinvilles stora trappa. Han hade
kommit samma dag på morgonen. Hon hade bjudit honom
tillsammans med en liten krets af intima vänner, innan
parforcejakterna började, till hvilka hon fruktade att Le Ménil
som hon icke på länge hade hört något om, skulle bli inbjuden
som vanligt. Septembers lätta vind lekte i hennes hårslingor,
och solen, som lutade mot sin nedgång, kom det att glimma
som af guld i hennes djupa grå ögon. Bakom dem reste
sig slottets fasad med sina byster af romerska kejsare på
konsoler i mellanrummen mellan fönsterna öfver
bottenvåningens tre halfbågar. Hufvudbyggnaden var inträngd
mellan två höga flyglar, som ett system af allt för höga
joniska kolonner kom att synas ännu högre under deras
skiffertak. I denna anordning kunde man känna igen
arkitekten, Leveau, som år 1650 hade byggt slottet
Joinville-sur-Oise för den rike uppkomlingen Mareuilles, ett af Mazarins
kreatur och lycklig medbrottsling i superintendenten Fouquets
försnillningar.

Thérèse och Jacques betraktade rabatterna, hvilkas blommor
bildade snirklar, ritade af Le Nôtre, gräsmattorna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free