- Project Runeberg -  Den röda liljan /
210

(1906) [MARC] Author: Anatole France Translator: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag har det nöjet att underrätta er att ni är utnämnd
till krigsminister.

Larivière svarade ingenting; han visste icke hvad han
skulle tro. Denne illa klädde man med långt hår, och som
i sin slitna och dammiga frack tycktes honom likna en
djurlätesimitatör på en marknad, ingaf honom så föga förtroende att
han misstänkte en snara, kanske till och med ett dåligt skämt.

— Herr Loyer, justitieminister, sade grefve Martin.

Loyer gick honom in på lifvet:

— General, ni kan inte draga er undan. Jag har
ansvarat för er goda vilja. Om ni tvekar, gynnar ni bara ett
nytt försök af Garain. Garain är en förrädare.

— Min käre kollega, ni öfverdrifver, sade grefve Martin.
Men Garain är kanske inte så uppriktig som man kunde
önska. Och generalens anslutning är af den yttersta vikt.

— Fäderneslandet framför allt, svarade Larivière,
stammande af sinnesrörelse.

— Ni känner vårt program, general, återtog Loyer: de
bestående lagarne skola tillämpas med oböjlig moderation.
Vik inte en tum därifrån.

Han följde med ögonen de två dansöserna, som alltjämt
stödde hvar sitt korta och muskulösa ben mot barriären.

Larivière mumlade:

— Andan inom armén förträfflig ... Chefernas goda
vilja i jämnhöjd med äfven de mest kritiska omständigheter ...

Loyer slog honom på axeln:

— Min käre kollega, sade han, de stora arméerna äro bäst.

— Jag delar er åsikt, svarade Larivière. Den nuvarande
armén står i full öfverensstämmelse med det nationella
försvarets höga kraf.

— De stora arméerna, återtog Loyer, ha den förtjänsten
att man icke kan föra krig med dem. Man måste vara galen
för att kasta sig i ett krig med dessa enorma människomassor,
som det icke står i någon mänsklig makt att manövrera.
Är det inte också er åsikt, general?

General Larivière blinkade med ena ögat:

— Situationen kräfver den största försiktighet, sade han.
Vi stå ansikte mot ansikte med någon okänd fara.

Loyer fäste på sin nye kollega en blick full af mildt och
cyniskt förakt.

— I händelse af ett krig — hvad som för öfrigt är högst
osannolikt — tror ni inte då, min käre kollega, att
stationsinspektorerna komma att bli de verkliga generalerna?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faliljan/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free