Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- EPILOG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EPILOG.
En dröm på Kongl. teatern.
Hofmarskalken af E. slumrade ...
Det var i det der lilla i pompejansk stil ornerade
rummet strax vid uppgången till teatern — det enda
orubbade minnet från tjusarekonungens glansdagar —
som den länstol stod, hvari förste direktören för
Kongl. Maj:ts hofkapell och spektakler nedsänkt sin
utmattade kroppshydda.
Och hofmarskalken af E. var verkligen utmattad
efter alla sina ansträngningar och mödor
under aftonen. Han hade snusat med hr W.......r;
han hade klappat lilla fröken X. under hakan och
komplimenterat hennes nätta sång; han hade en hel
qvarts timma stått utanför Dramatiska teatern och
beskådat de damer, som passerade öfver torget — det
var litet smutsigt på marken och s. k. upphållsväder.
Men den hårda pligten kallade honom upp på
Stora teatern. Han hade behöft hvila ... dock,
»ingen, ingen hvila!» Han fann, att det var repetition på
»Maria Stuart». Han kallade hr J—n till sig.
— Hvad är det för förb. bråk med de der
repetitionerna oupphörligt?
— Det var alldeles nödvändigt, herr hofmarskalk,
att i afton ha en repetition med komparserna för att
riktigt inpregla hos dem grupperingarne, rörelserna ...
— Det är då ett förb. onödigt göra, herrn alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/falluckan/0063.html
