Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
»Om det synes vara i ögonen fallande, att teatern
ur alla synpunkter är en stark och inflytelserik makt
inom staten, så uppstår den frågan: huru skall denna
makt kunna göras till en för staten och dess
medlemmar gagnande och förädlande? Vi svara härtill: först
genom en teaters upprätthållande, som är en
statsinstitution och som genom uppoffringar å statens sida
sättes i stånd att hålla sig oberoende af allmänhetens
ofta för dagen vexlande smak, så att teatern förmår
leda denna smak i stället för att af densamma
beherrskas, eller, med andra ord, genom skapande af en
National-teater. Att detta äfven varit insedt utaf den
snillrike konung, som grundade Stockholms Kgl. scen
synes vara högst antagligt, och Gustaf III visade sig
härigenom hafva riktigt uppfattat teaterns och den
dramatiska konstens betydelse för hela landet och för
nationens bildning. Men utaf denna första
förutsättning följa sedan alla andra vilkor, som äro nödvändiga
såvida teatern skall hafva ett gagnande och icke ett
skadligt inflytande på nationens lif. Det första af
dessa vilkor är, att national-teatern blir nationel, d. v.
s. att den uti sig uppsamlar de nationela poetiska
elementer, som förefinnas hos folket och hvilka innehålla
de rikaste bildningsfrön för den nation, som de
tillhöra. Det är ingalunda härmed sagdt, att teatern bör
skapa en nationel dramatik, men den kan framlocka
och uppmuntra en sådan, och detta är teaterns både
pligt och skyldighet, liksom det alldeles icke går
öfver dess förmåga. Många praktiska vägar kunde
angifvas för teaterns arbete i denna riktning, men det
må vara nog att endast erinra om två: den ena en
indirekt, att nemligen icke teatern genom favoriserande
af utländsk dramatik undertrycker den inhemska, den
andra att teatern genom höga honorarier och præmier
uppmuntrar unga författare att egna sig åt dramatiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
