Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ett byte från slagfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
halft dussin kyssar om dagen af de yngsta konventsystrarna;
för sådana synder nekas aldrig absolution.
– Nå – återtog den tappre kaptenen, när nunnan
tvekande dröjde vid dörren – ers vördighet får icke illa
upptaga en soldats frispråkighet. Nunquam nemo
nascitur caballerus, säger spanioren; en ärlig soldat är
född till kavaljer. Ers vördighet ser att jag, ehuruväl
en otrogen kättare, kan tala latin som en rättrogen
munk. Den tiden vi lågo i München lefde jag i intim
vänskap med en välfödd bajersk nunna, tjugusju år
gammal, bruna ögon, romersk näsa ...
– Håll munnen! hviskade Bertel otåligt. Du jagar
nunnan på dörren.
– Jag säger ju icke ordet. Stig in, ers vördighet,
klif oförskräckt fram. Jag slår vad att det är längesedan
ers vördighet var tjugusju år gammal. Posito,
säger fransosen, att ers vördighet vore en käring ...
Nunnan återvände tigande och ledsagad af två
tjenande systrar samt begynte att undersöka Bertels illa
förbundna hufvud.
En fin hvit hand framtog en sax och afklippte
ynglingens hår utmed sidorna af det breda märke som
Pappenheims slagsvärd efterlämnat. Om tjugu minuter
var Bertels blessyr med van hand vårdad. Ynglingen,
rörd af detta deltagande, förde nunnans hand till sina
läppar och kysste den.
– På min ära, sköna matrona, inföll den munvige
kaptenen, kunde jag icke ha lust att bli svartsjuk
på min vän, som är femton år yngre. Värdigas nu
äfven utsträcka er milda hand att plåstra denna
tappra arm, som besegrat så många fromma systrars
fromhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>