- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
232

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skattkammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Ja. För att i morgon brännas lefvande.

– Tror du det, Bertel? genmälde kaptenen nästan vemodigt.

– Jag känner skattkammaren. På tre sidor är
berget, på den fjärde en port af järn, och den mannen
som här bevakar oss är hårdare än berg och järn.
Aldrig skola vi mera se Finland åter! Aldrig skall jag
återse henne mer ...

– Hör mig, Bertel, du är en hurtig pojke, men
det hindrar ej att du emellanåt talar som en kruka. Du
är kär i den svarthåriga fröken; nå nå, jag säger ingenting
därom, amor est valde lurifaxius, kärleken är en
bandit, som Ovidius så sant uttrycker sig. Men jag
kan ej tåla att man lipar. Lefva vi, så finns det nog
andra flickor att kyssa; dö vi, så ge vi dem tusan. Så
du tror verkligen att de skola steka oss som plockade
tjädertuppar?

– Det beror på eder själfva! svarade en röst ur
mörkret. Alla tre fångarne sprutto till af förskräckelse.

– Hin håle är midtibland oss! utropade Larsson.

Pekka begynte att läsa böner. Då sprang den klara
strålen från en blindlykta fram genom mörkret, och alla
blefvo varse jesuiten Hieronymus, ensam stående tätt
invid de bundne.

– Det beror på eder själfva, upprepade han. Att
fly är omöjligt. Er kung är död, er här är slagen, hela
världen erkänner kyrkans och kejsarens makt. Bålet är
färdigt, och edra kroppar skola brinna till helgonens ära.
Men den heliga kyrkan har i sin mildhet tänkt på en
utväg att ännu spara edra dagar och sänder mig bit för
att erbjuda eder nåd.

– Verkligen! utropade Larsson gäckande. Kom,
vördige fader, lös mina band och låt mig omfamna er.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free