- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
236

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skattkammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

din herre och mästare, samt förklarar honom för en
stor nattmössa. Går du in därpå?

– Jag går in på allt, suckade patern.

– Det andra: att du går åstad och hänger dig själf
i första krok du finner i taket.

– Ja ja, blott släpp mig lös.

– Det tredje: att du far till belsebub, din skyddspatron, ...
och med dessa ord slungade Larsson sin
fiende våldsamt mot klippväggen, hvarefter det blef
helt tyst. Nu begagnades dolken att hastigt afskära
fångarnes band, och sedan återstod blott att finna
utgången.

*



När de tre flyktingarne, efter att utifrån ha reglat
dörren till skattkammaren, uppkommit i den smala och
mörka gång, som därifrån ledde upp till slottets öfra
regioner, stannade de ett ögonblick för att rådslå sinsemellan.
Deras belägenhet var icke afundsvärd, ty de
visste af gammalt, att trappan ledde till furstbiskopens
forna sängkammare, hvarifrån man genom två eller tre
förmak kom till stora vapensalen och först därifrån till
borggården, hvarefter man ännu hade att passera den
uppdragna och med vakt besatta vindbryggan. Alla
rummen, utom sängkammaren, som jesuiten själf tycktes
ha tagit i besittning, hade, när fångarne för två timmar
sedan nedfördes, varit uppfyllda dels med soldater, dels
med sjuka och deras vårderskor.

En sak grämer mig, hviskade Larsson, och det
är att jag icke drog pälsen af räfven, när jag höll
honom i öronen. I fromhetens päls hade jag, en annan
Saulus inter prophetas, gått kuppfri genom skärselden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free