- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
237

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Skattkammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men nu, min vän Bertel, frågar jag i min enfald: huru
skola vi komma härifrån?

– Vi slå oss igenom. Besättningen sofver, nattens
mörker gynnar oss.

– Jag tillstår, min vän, att om någon, vore det
också jag, Larsson själf, skulle kalla dig en pultron,
skulle jag kalla den karlen en ljugare. Det är sant
att du engång så godt som solo ensam, alienus, allena,
intagit detta slott, men du hade då åtminstone ett svärd
i din hand och några tusen raska bussar i bakhåll.
Sch! det tassar i trapporna ... nej, det var ingenting.
Låt oss klifva försiktigt på. Här gäller att trippa som
en jungfru; den dumma Limingobon stöflar ju på som
hade vi en skvadron kavalleri i hälarna.

Vidpass trettio eller fyrtio trappsteg hade flyktingarne
passerat, och ännu bar det ständigt uppför, då en svag
ljusstråle framskymtade öfverst i gången. Man kom till
en dörr; den stod på glänt. Man stannade och höll
andan; intet ljud hördes. Nu vågade den tappre kaptenen
sticka in hufvudet, därefter foten och slutligen hela
sin tjocka person.

– Vi äro på rätt, hviskade han, stöflarne af, hela
kompaniet marscherar i strumpfötterna – posito att
kompaniet har strumpor. Marsch!

Biskopens sängkammare, i hvilken de tre nu på tå
inträdde, var ett stort, fordom praktfullt rum. En flämtande
lampa belyste matt de dyrbara tapeterna af gobelin, de
förgyllda helgonabilderna och sängen af ebenholts inlagdt
med perlemor, där den rike prelaten fordom somnat vid
en bägare gammalt rhenskt.

Ingen lefvande varelse sågs till, men genom ett af
fönsterna, som vette mot borggården, kunde man se
det gentemot befintliga slottskapellet starkt ekläreradt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free