- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
251

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Hat och kärlek försonas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men detta rykte var mer än en gång förut både sagdt
och vederlagdt; man litade på konung Gustaf Adolfs
lycka, och när bekräftelsen uteblef, glömde man hela
saken, i tro att den var en saga.

Det är i lifvet en vanlig företeelse, att, likasom
man hatar den man tillfogat en oförrätt, känner man
sig välvilligt stämd mot den man haft tillfälle att göra
godt. Fru Märta på Korsholm var litet grand stolt
öfver sitt tappra försvar mot de druckne soldaterne och
underlät icke att tillskrifva slottets räddning sitt därvid
visade mannamod. Att hon räddat Reginas lif, gaf den
senare en stor betydelse i fru Märtas ögon; men hon
kunde ej heller neka sin beundran åt det mod och den
uppoffring den unga flickan visat vid samma tillfälle.
Den förnäma fången var hennes stolthet; hon underlät
ej att som en Argus bevaka alla hennes steg, men hon
gaf Regina ett vackrare rum, lät henne återfå gamla
Dorthe till betjening och sörjde för en ganska rundelig
spis. Äfven Regina visade sig mindre stolt och kall,
hon kunde någon gång svara fru Märta med ett ord
eller en nick, men af all den välfägnad man bjöd
henne, de präktiga gödkalfvarna och det dubbla ölet
m. fl. rara saker, förtärde hon litet eller intet; hon hade
försjunkit i en skenbar liknöjdhet, bad andäktigt sin
rosenkrans igenom, men lät för öfrigt den ena dagen gå
som den andra.

Fru Märta var i den fulla öfvertygelsen, att hennes
fånge var, om icke just den romerske kejsarens egen
dotter, likväl en prinsessa af högsta börd. Hon föll
därför på den olyckliga idén att vilja omvända en så
betydande person från hennes papistiska irrläror, i
förmodan att därmed uträtta någonting mycket märkvärdigt,
när kriget engång blefve slut och Regina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free