- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
307

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Statsfången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmaningar höllo honom därvid tillbaka. Nu kom på hans
fråga ett oväntadt svar – från himmelen eller afgrunden,
lika godt, det var dock ett svar, det var dock ett halmstrå
för hans drunknande hopp.

Den korta vinterdagen led till slut och skymningen
bredde redan sitt dunkel öfver den delen af fängelserummet,
som låg närmast dörren. Ur detta dunkel
framträdde en man, i hvars gulbleka drag man igenkände
samma person, som för ett par timmar sedan
vunnit inträde i slottet under namn af fältläkaren
Albertus Simonis. Troligen hade han i denna sin egenskap
af läkare fått tillträde till fången, ty hela slottets
medicinska fakultet bestod för öfrigt af en barberare,
som praktiserade i kirurgin, och en gammal soldatänka,
hvars insikter att bota invärtes sjukdomar ansågos
mycket berömliga, i synnerhet när de understöddes af
läsningar (luvut), hvilka, förbjudna af prästerskapet,
likväl ständigt i badstugans imma anlitades som kraftiga
trollformler.

Pax vobiscum![1] sade den främmande med en
viss högtidlighet, i det han trädde närmare fönstret.

Et tecum sit Dominus,[2] svarade Messenius
med lika högtidlighet och med oroblandad nyfikenhet.

Procul sit a consilio lingua mulieris,[3] fortfor
den främmande i samma ton.

Lucia, i hvars ungdom lärde mäns döttrar läste
latin bättre än i nittonde seklet fransyska, afbidade icke
en vidare påminnelse, utan aflägsnade sig med en forskande
blick på den hemlighetsfulle främlingen.


[1] Frid vare
med eder.
[2] Så ock med dig
vare Herren.
[3] Må kvinnans
tunga vara fjärran från öfverläggningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free