- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
348

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Konungens ring. Svärdet och plogen. Eld och vatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Hör henne icke! utropade den gamle Bertila med
förändrad röst och synbar förskräckelse. – Hör henne
icke, vansinnet talar ur hennes mun! – Tänk på din och
min ära! hviskade han strängt i den bleka dotterns öra.

– Hvad bryr jag mig om din och min ära! utbrast
Meri med aldrig förr sedd häftighet. Ser du icke att
han går – mitt lifs glädje går och kommer aldrig
tillbaka. Han går, och du vill, du hårde, omänsklige far,
att jag skall låta honom gå förbannad bort i främmande
land. Men så skall han icke gå. För hvarje
förbannelse du slungar öfver hans hufvud skall jag gifva
honom hundrade välsignelser, och vi skola se, hvilka
som mera gälla inför den Högstes tron, ditt hat eller
min kärlek, morfaderns förbannelse eller en mors
välsignelse ...

– Min mor! utropade Bertel utom sig af
öfverraskning. Hertig Bernhards gåtlika ord blefvo nu
plötsligt klara.

– Tro henne icke, hon vet icke hvad hon säger!
sade Bertila under fåfänga ansträngningar att visa sig
lugn.

Meri hade dignat i Bertels armar.

– Det är nu sagdt, hviskade hon med slocknande
röst. Gustaf ... min son! Ack det är så ovant och så
sällt att kalla dig så. Nu vet du min lefnads hemlighet ...
och jag har ej lång tid att blygas däröfver. Älskar
du mig? ... Ja, ja! Nu går jag glad ifrån lifvet bort ...
slöjan är fallen ... klarheten kommer ... Min far ...
jag förlåter dig ... att du hatat och förbannat din dotters
son ... Förlåt du mig ... att jag ... älskar ... välsignar
... min son!

– Min mor! utropade Bertel ... hör mig, min mor!
Jag tackar dig ... jag älskar dig! ... Du skall följa med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free