- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
17

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lejonet sofver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enkom för att hämta honom. Vi rida tillbaka till
staden, slädarna följa oss, och vi försöka vår lycka i morgon.

– Det är knappt värdt att försöka ringa björnhonan,
när Hården är borta, sade följeslagaren. Ers
majestät har i dag fällt den ludnaste tass, som någonsin
brutit sönder ett spjut. Jag slår vad att salig kungens
jagtjournal ej har någon dylik att framvisa.

– Vi försöka i morgon, var det korta svaret.

Konungen – ty det var han – vände sin häst
för att åter rida bort, då i detsamma änkedrottningens
stallmästare Hoghusen, åtföljd af betjenter med facklor,
anhöll å sin herskarinnas vägnar att hans majestät ville
hedra lustpartiet i slottet med sin höga närvaro. Öfverraskad
att vara igenkänd, likasom en gosse när han
ertappas i grannens fruktträd, kastade konungen om sin
häst, lät honom göra en sats framåt trappan och red
med afsikt rakt på en sirlig kammartjenare, som trippade
i silkesstrumpor och skor öfver gården med ett fat
syltade frukter och andra läckerheter åt hofdamerna.
Raljeriet var hårdhändt; den stackars mannen snafvade
omkull med näsan i blod, och hela det rara innehållet
af hans bricka tömdes i snön. Skrattande kastade
konungen åt honom ett guldmynt och gick upp till sin
farmor vid bättre lynne, än han kanske varit förutan
denna tillfällighet.

Inre trappan i Drottningholms slott är, som bekant,
ett mästerverk af Nikodemus Tessin – ett arbete i så
lätt och behagfull stil, att hon tyckes enkom byggd
för gracernas fot och prinsessors tåspetsar. Konungen
stöflade uppför denna trappa med klingande sporrar och
steg så tunga, att man kunnat tro honom rida upp. I
öfra vestibulen mottogs han af änkedrottningen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free