Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Lejonet sofver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Änkedrottningen Hedvig Eleonora hade samma bekymmer
om sonsonen Carl XII, som fordom om sin son
Carl XI. Den vilde, oborstade och otymplige gossen,
som ej en gång kunde tala fransyska, måste läras folkvett
och konungaseder; i sin moderliga omsorg ansåg
hon det ej nog att kunna dressera soldater och tala
latin; för att styra ett rike, måste man ännu därtill
kunna harangera en skön dam och figurera i en balett.
Stackars mor, hennes uppfostran åt det hållet hade alldeles
misslyckats med Carl XI, det hade hon med
grämelse erfarit under de långa tjugufem åren, då
hofvets krönika upptogs af andaktsöfningar, exerciser,
kapplöpningar, jagt och isfiske. Drottning Ulrika Eleonora
den äldre hade ej en gång lärt sig att spela femkort och
trumf; men nu var tiden kommen att få ett muntrare
lif här i Sverige. Carl XII skulle uppfostras till kavaljer;
det höll hårdt i, och den dagen när han själf satte
kronan på sitt hufvud vid kröningen, begynte gamla
farmor frukta att gossen, genom att själf regera, blefve
oregerlig för andra.
Huru hade hon ej redan förut tribulerat med lille
Carl, när han sade hofmålaren Behm midt i ansiktet
att denne såg ut som en markatta! Änkedrottningen
tog målarens parti, prinsen skulle göra afbön – men
nej, han gick ej ifrån sina ord: Behm såg ut som en
markatta. Det var ej lätt att böja ett så styft sinne
till artighet. Men gamla farmor höll flitigt i och menade
säkert väl därmed, efter sitt sätt att se. Hon mindes
med saknad den gamla förmyndaretidens prakt; knappt
hade Carl XI lagt ögonen till, och knappt hade man
repat sig efter den stora slottsbranden, innan hans begrafning,
att börja med, firades med en ståt, som man
då icke sett på lång tid i Sverige. Sedan kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
