- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
33

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lejonet vaknar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höljde för hennes ögon framtidens öden i ett rosenfärgadt
flor, och hertiginnan fortfor att dansa, glädjas
och hoppas, såsom ungdomen gör, där den lefver i
sekunden och bygger på den sin drömda evighet.

Horisonten förmörkades, ovädret kom närmare. Danmarks
konung Fredrik IV inbröt i Holstein, belägrade
Tönningen, intog Gottorp. Hedvig Sofia begrät sitt slott
och log efter tårarna.

Sachsens och Polens konung Fredrik August, han
som kramade tillsamman en hästsko uti sin högra hand,
drog i tysthet sina härar mot Lifflands gränser, under
det att hans sändebud talade ord så söta som honung
om evig vänskap. Patkulls hat och fosterlandskärlek
bestormade skiftevis furstar och folk till Sveriges fördärf.
Svenska hofvet fortfor att roa sig.

Peter I hade begynt på sin jätteskuldra upplyfta
Ryssland. I det han lät Europas landluft blåsa in öfver
stepperna af sitt vida rike, sökte han andhål, hvarigenom
äfven en varmare sjöluft än Ishafvets kunde strömma
ditin. Från Azovs tinnar såg han ut öfver orienten och
Svarta hafvet. Men det tycktes honom ännu för långt:
hans längtan kunde blott svalkas af Östersjöns våg. Han
drog sina vilda skaror tillsamman och räckte sachsaren
handen i Birnau. Konung Carl lät befalla en björnjagt
vid Kungsör.

De kloke i landet sade: vår konung är blind. Men
kung Carl såg allenast ederna och fördragen. De skymde
för honom all vidare utsikt liksom en mur.

En dag i början af Mars år 1700 samlades jagtsällskapet
på Kungsör fjorton mil från Stockholm.
Konungen var vid gladt lynne, och hertigen af Holstein,
som beständigt följde honom, hade ett outtömligt förråd
af befängda jagthistorier. Än var det en dofhjort,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free