- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
65

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Aurora Königsmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Förstås, efter kungen gör det, så måste vi alla
göra så med. Nå vidare, låt nu f-n vara i fred, och
berätta hur det gick i Triski.

– Öfverallt där vi kommo hade Oginski varit nyss
förut. Vi lupo efter honom som ett barn efter regnbågen.
På det sättet kommo vi till Samogitien, och
infanteriet kunde ej längre följa oss. En afton i skymningen
sågo vi framför oss ett slott och några eländiga
kojor, som hedrades med namn af stad. Det var Triski;
slott och stad tillhörde Oginski, alltså skulle de tagas.
Nu flöt där en liten å, och bryggan var förstörd; men
vi hade ej tid att vänta. Alltså – häst och karl i
vattnet – husch, det var som att doppas i en vintervak!
Men vi kommo lyckligt öfver, genomvåte ända till halsen
och frusne så att tänderna skallrade. Allt folket hade
rymt sin kos ifrån staden; endast prästen och klockaren
hittades på en höskulle. Emellertid var det godt att få
en brasa och en bit mat; kungen tog kvarter i slottet,
vi andre i staden, och alla mådde som kronor. Just då
vi blifvit någorlunda torra, sträckte oss behagligt på
halmen och höllo på att somna, voro de s-ns polackarne
som Jehu öfver oss – nu svor jag igen! Vi väcktes
af rop och larm; staden brann; klockan var elfva på
aftonen. Oklädde eller half klädde – somlige i hvita
linnet, efter de hängt kläderna att torka – rusade vi
upp. Hvad står på? Oginski är här. Hvar? Ingen
visste. Sach och Fleming kommo först i handgemäng
och slogos som rasande. Det var så mörkt, att ingen
kunde se handen för ögonen. Om en stund hörde vi
kungen ropa: hugg in, gossar! Och det gjorde vi, utan
att så noga veta hvar hugget träffade. Då märkte vi att
det blef glesare omkring oss: Oginski hade kastat om;
innan vi voro rätt vakne, hade han undkommit oss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:09:35 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faltskar/c/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free