Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Studenterne tåga i fält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur skaran, bugade djupt för sin rektor och besvarade
frågan oförskräckt på en ej mindre flytande latin, än
den lärde professorns.
– Eders magnificens – sade han – känner fast
mer än vi ringa lärjungar den nöd och fara, som landet
påkomne äro genom moskovitens oförmodade infall, och
huruledes kronans befallningshafvande låtit påbjuda, att
jämväl studenterne skola väpnas och öfvas till att tåga
mot fienden. Jag vågar säga det, och vi skola alle
bevittna det med vårt blod, att vi studenter med största
flit och åstundan vilja denna höga befallning efterkomma
och gärna dö för vår hjältemodige konung och vårt
älskade fädernesland. Men nu hafva, törhända emot
eders magnificens’ vetskap och vilja, allehanda hinder
och uppskof blifvit lagda i vägen för denna vår högsta
åstundan af personer, som hvarken med oss eller landet
ärligt mena. Och när vi, det oaktadt, samlats till våra
påbjudna krigsöfningar och törhända något högt gifvit
vår goda mening tillkänna, hafva någre bland oss blifvit
som orostiftare i carcer insatte och sålunda hindrade
att tjena fäderneslandet. Fördenskull äro vi, under
betygande af vår ödmjuka lydnad och vördnad för eders
magnificens’ befallningar i öfrigt, hitkomne för att i
ödmjukhet bönfalla om våra fångne kamraters frigifvande,
på det att vi alle med första görliga må tåga i fält och
hans majestäts nådiga vilja sålunda, i hvad på oss
ankommer, snart må gå i fullbordan.
– Edert ödmjuka tal, Peldane – genmälde rektor – stämmer
icke väl öfverens med detta trotsiga uppträdande
och med det stoj, som här under själfva
akademins helgade murar skrämmer dess fredliga muser
på flykten. Unge män, I faren högeligen ville, om I
tron att fäderneslandets fara botas med trots och larm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>