Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Stora ofredens Klingspor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
morgondagen läto plantera rofländer i ödemarkerna, för att hafva
ett visthus i nödens stund. Andra läto mura hemliga
källrar att förvara sin egendom, och många skickade
tidigt sitt silfver öfver till Sverige. Städerna öfvade sin
återstående ungdom i vapen och utställde poster vid
vägarna, för att i tid berätta om något vore å färde.
Menigheten samlades hvar söndag talrikare än någonsin
till sin kyrka, för att förnimma något om kriget, och
midtunder krigsbönen hände ej sällan att alla rusade
ut, när ett rop hördes på vägen eller en kurirklockas
klang ljöd fridsförstörande borta på andra sidan om
sjön. I dessa tider var ett gevär mera värdt än ett
silfverur, ett rostigt svärd var förmer än den bästa plog,
och näst Guds namn var kung Carl det första och sista
ord, det första och sista hopp, som ännu ansågs kunna
besvärja den hotfulla framtiden.
År efter Kristi börd det sjuttonhundrade och tionde
brast stormfloden lös. Den nöjde sig i början att bortsopa
Finlands östra fästen, saktades därefter för en kort
tid, men blott för att innan kort ånyo utbrista öfver
södern af landet och därefter, oemotståndlig som ett
öde, bortrycka med sig hela den inre och nordliga delen
af det vidsträckta landet. Natur och människor tycktes
ha sammansvurit sig att gynna dess framfart, och när
den slutligen lugnade, hade dess böljor för alltid bortsköljt
sydöstra delen af den finska halfön.
Knappt hade ett ilbud fört till tsar Peter
underrättelsen om Måns Stenbocks seger vid Helsingborg,
innan tsaren redan förutsåg att Stenbock kunde upprepa
Carl X:s och Carl XII:s vågspel samt gå öfver sunden
till Seland och tvinga Danmark till fred. Detta ville
han förekomma och beslöt med sin vanliga energi att
gifva Sverige annat att tänka på. Han hade dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>