- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
191

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Högkvarteret vid Borgå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skojare, utan frie ärlige bönder, hitkomne att våga lif
och blod för vårt land och vår konung, men icke för
att öknämnas af sådane herrar, hvilkas största kurage
ligger i deras uppkäftiga mun. Vi äro ej landets
afskum, utan fastmer dess must och kärna och det virke,
hvaraf kung Carl nu i tretton år tagit de härar, som
vunnit hans segrar. Och det säga vi eder, general, efter
ni så litet aktar vår store konungs föredöme, att därest
ni icke nu låter oss stanna och slåss, utan tänker att
än en gång låta oss löpa som narrar kring landet, så
gifva vi frie bönder eder goddag och tåga tillbaka till
våra hem, och sedan må ni försvara för Gud och
konungen huru ni hushållat med detta olyckliga landet.

– Arrestera den förrädaren! ropade generalen till
vakten vid trappan.

Men Armfelt trädde emellan.

– Låt dem gå, herr general! sade han med det
stränga allvar, som man ännu efter mer än hundrade år
beundrar i bilden af denne stolte och hjältemodige karolin.
– Låt dem gå, så framt ert lif är er kärt, ty det hänger
på ett hår!

Lybecker bleknade.

– Hvilket språk, herr generalmajor! sade han, i det
han gaf en vink åt bönderne att aflägsna sig. – Jag
har länge vetat, att också ni hör till mina fiender, men
jag har ej trott att ni vågat trotsa konungens order i
min person. Nej, min herre, så lätt skall ni icke intaga
min plats.

– Blygs! sade Armfelt, sedan han förvissat sig om
att de voro allena. – Blygs, herr general, att så tilltala
en man, förutan hvilken armén i denna stund hade
varit i öppet uppror. Er feghet och edra förvända
marscher ha prisgifvit landet åt fienden och bragt både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free