- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
204

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Örnjagten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skänkte mig lifvet. Alltså lät jag honom rida, och så
mycket jag förstod, sade han till Menschikoff att man
borde hitföra mera folk ifrån Finland, de förstodo sig
bättre på att odla kärrmarker, sade han. Hvartill
Menschikoff svarade att han låtit hitföra några och tjugu
finska flickor och gift dem med sina ryska lifegna, ty
det vore alltid en fördel att kroisera raserna, sade han.
Och det tycktes roa tsaren.

Sedan man nu förvissat sig att vågspelet kunde
försökas, fördelades truppen efter öfverenskommelse i
små hopar och begaf sig, ej utan klappande hjärtan, på
väg till landtgården.

För att närma sig densamma, måste våra
äfventyrare passera en af dessa sanka, men fruktbara slätter,
som utbreda sig öfver största delen af Ingermanland.
Några få kornåkrar, ånyo upptagna efter de härjande
inbrotten, väntade med tyngda ax på skördarens lia och
gåfvo en del af de antågande ett välkommet skydd ända
till gårdens närmaste grannskap. Tvenne hopar, anförda
af Bertelsköld och Långström, lyckades sålunda
fullkomligt obemärkta uppnå porten till landtgården.

Äfven de öfriga hoparna, anförda af Luukkonen,
Peldan och en af kivekkäät vid namn Toivonen, närmade
sig utan hinder till samma mål från motsatta håll långs
landsvägen, sedan de afspisat några närgångna frågor
med det svar, att de voro arbetare från gränssocknarna
hvilka på tsarens befallning hitkommit för att deltaga i
arbetet. Allt lofvade en lycklig utgång; endast Miltopæus
syntes ej till med hästarna.

Man väntade, men det var omöjligt att vänta länge.
Tsaren spisade middag därinne; man fruktade hans
skarpa örnblick, därest han komme ut och finge sikte
på de förklädde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free