- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
254

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skuggan af ett namn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och säga att hvar tid tjenar sig upp genom graderna.
Det kan till exempel ingen bestrida, att bror Svanholm
en tid var löjtnant; nå godt, men så löjtnant bror var,
hade bror fänriken ännu uti sig och kaptenen i görningen,
och se därför var bror löjtnant blott i förbigående,
liksom på furagering.

– Men kaptenen har stött fanan i marken och lagt
sig i vinterkvarter, genmälde Svanholm godmodigt, under
en suck vid tanken uppå att äfven i hans ränsel bade
kunnat ligga en fältmarskalksstaf.

– Visserligen kunde tiden ännu bättre förliknas
vid en postmästare, inföll Svenonius.

– Ja, och vid en skolmästare eller en fältskär,
svarade den gamle värden. – Tiden kan förliknas vid
en hel hop ting, utom vid gubbar med grå hår, som vi,
så gubbe man än brukar måla honom. Tidens rätta
väsende är evig ungdom; han tål intet murket, han
viftar det bort med sina stora stormfyllda vingar, för
att beständigt sätta uti dess ställe någonting ungt och
friskt. Men de gamla förstå sig icke på sådant, utan
mena att tid och värld bli beständigt sämre, för det att
de själfva ej kunna vänja sig vid den tanken att en ny
tid stiger fram i nya former.

Anne Sofi, som i sin beundran för Carl XII nästan
öfvergick postmästaren och endast öfverträffades af den
lille stormodige Jonathan, hade länge haft en märkvärdig
vedermöda att tiga och ryckte nu, likasom till
förpostfäktning, fram med ett:

– Gufar skall aldrig kunna neka, att tiden efter
Carl XII krympte ihop till en dvärg.

– Ja till sudd och kludd och elände och
småkryp! inföll kapten Svanholm såsom en trogen
bundsförvant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free