- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
279

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Flyktingarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blick, ej ovärdig hans store mästare. Hans första
order till betjeningen var att tillbomma porten och
stänga luckorna i nedra våningen, därnäst att beväpna
sig med hvad som var närmast till hands. Helt
obemärkt laddades några gamla muskedundrar inne på
gården. Men det olycksbådande massacrez la
canaille!
som störtat så mången storhet före och efter
den tiden, kom likväl icke öfver den stolte ynglingens
läppar. Han påminde sig sin fars öde vid försvaret af
Majniemi, och dessutom var det en annan som ägde
befalla här. Han rapporterade saken i få ord till
grefve Horn.

– Gör hvad hi vill, sade grefven helt lugnt och
lyftade knappt sin penna från papperet.
Hans arbetsrum vette mot gården.

– Men det gäller ers excellens’ person.

– Behagar ni fullända ert koncept?

– Men pöbeln går till extremer, missnöjet ger sig
luft, ett uppror förestår, det gäller rådets myndighet,
och om man ej lyckas lugna folkmassan, torde
prinsessan innan aftonen vara utropad till regentinna.

Nu lade grefve Horn pennan ifrån sig,
betraktade Bertelsköld utan att ändra en min och sade helt
vårdslöst:

– Nå ja, trankilisera hopen, om ni behagar; men
låt karlarne på gården kratsa ur muskedundrarna; jag
tycker ej om att pojkar leka med krut.

– Jag skall begagna ers excellens’ fullmakt,
svarade Bertelsköld, inom sig förbittrad öfver att ännu stå
där som en skolgosse inför sin mästare.

Inom några ögonblick visade han sig uti ett öppnadt
fönster i andra våningen. Det var också hög tid;
stenregnet ökades, åtminstone ett halft dussin rutor voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free