Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. När lejonet återvände från jagten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla tider varit, »när ryssarne äro i rörelse», ty de stå i
förbund med elementerna. Rundtomkring hördes
vargarnas tjut i snöyran, och drängarne framför stockelden
hviskade till hvarandra, att ulfvalåten därute betydde
något nytt månniskooffer ute på isen. Sex eller åtta
finska flyktingar, som dignande af vanmakt utsträckte
sig i eldskenet, upplyftade vid detta oljud sina hufvuden
och betraktade hvarandra med dyster nedslagenhet. De
visste förväl, att sällan en dag förgick på den tiden,
utan att man om morgonen förnam huru ensamme
vandringsmän, stundom hela familjer bland flyktingarne,
där de förfrusne och svultne tågade från gård till gård,
från by till by, blifvit sönderslitne af vargarna i den
öde vinternatten.
Herrarne därinne tycktes icke vara mycket bättre
till mods. De hade på vanligt klockslag deltagit i den
gemensamma aftonbönen, som sällan försummades; men
det var med förströdda tankar och oroliga sinnen. Icke
ens Leijonmarck själf, som ofta sade sig begära råd af
den helige ande, hade nu förnummit någon omedelbar
ingifvelse. Han bläddrade rådvill i några på bordet
framliggande skrifna blad med öfverskrift; »Alla fyra
ständernas i Finland tal till riddare-, präste- och
borgarestånden i Stockholm.»
Anledningen till herrarnes sammankomst var ryktet
att konungen vore på återvägen från Turkiet. Men
ryktet hade så länge och så ofta ljugit med tusende
munnar, att ingen visste hvad man borde tro och hvad
man därför borde göra. Den försiktige domprosten
Molin teg betänksamt stilla, den djärfve Erik Benzelius
grundade på nya planer, den förslagne lagman
Gyllencreutz hade tappat koncepterna, och Leijonmarek, annars
en återhållsam man, smuttade oftare än han var van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
