- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
324

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Mötet vid Stralsund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Ni är själfständig och djärf; två egenskaper
som kunna föra er till den högsta glans eller ett
hastigt fall, allt huru ni använder dem. Väg engång
er bestämmelse, väg den kallt och klokt, som ni kan,
när ni vill. Väger ni klokt, så skall ni finna att
prinsessan i alla fall skall bli drottning en dag, och vid
min sida skall ni då förmå allt. Men binder ni ert
öde vid det närvarande, som beror af hvarje dansk
styckjunkares kula, och försmår ni ett förbund med mig,
så sök er i tid ett änkesäte i Smålands aflägsnaste
skogar, ty världen skall snart hafva glömt att en Eva
Rhenfelt finns till.

– Har ni nu talat till punkt?

– Ännu icke. Det finns hos er en tredje
egenskap, som korsar, jag vet det, alla ert förstånds
beräkningar. Ni är en smula svärmarinna, min nådiga, och ni
är på visst sätt berättigad därtill, ty hela svenska folket
och icke minst dess kvinnliga del, har nu i femton runda
år svärmat som ni, för samma person och samma
pojkstreck. Ni ser hvart det ledt, och utgången skall bli
densamma för er. Fortfar att fantisera om er Carl XII,
och ni kastar verkligheten och er medfödda ställning
ifrån er, för att jaga efter drömmar, fantomer, luftbilder
– en ära, som till slut går i trasor, och en höghet,
som till sist ej skrämmer en kammarjungfru. Hvad
angår ert lilla romantiska tycke för min bror ...

– Med hvad rätt, herr grefve ...?

– Lugna er, jag ber; det är visst en ömtålig
sträng; men det är så godt att med ens stämma cittran
ren, så skorrar hon icke mera i vår duett, min nådiga.
Således, hvad angår det lilla romantiska tycket för
min bror, så bör jag säga er att det ej skrämmer mig
det minsta. Er inklination är ganska naturlig. Gösta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free