- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
12

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ödemarkernas vår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunde bli träffad och falla som hvarje annan soldat.
Nej bevars, det skall vara »en koalition af Europas
förenade makter» och hvad alla dessa klyftiga saker heta,
för att få bukt på en kruka, som gick så länge till
brunn efter vatten ...

– En kruka? upprepade kapten Svanholm,
blossande röd. Carl XII en kruka!

– Kruka eller ämbare, det kan vara detsamma,
genmälde mormor; jag ber att kusin må sila min mening
och ej mina ord. Nå ja, han föll, hvad var det för
märkvärdigt i det? Det underbara var snarare att han
icke stupade långt för detta.

– Det underbara var att han föll i sin rätta stund
innan allt föll med honom, återtog fältskärn allvarsamt.

– Låt oss inte mera tvista därom, fortfor gamla
mormor, nöjd att med sin lilla diversion ha afledt striden
från den häftigaste bataljplatsen. – Jag unnar salig
människan allt det lilla nöje han kan ha i sin graf af
de många vackra verserna och annat mer som man
skrifvit om honom; men visst hade han gjort oss en
tjenst, om han låtit bli att ställa till den där norska
julottan, ty då hade vi ännu haft vår förträfflige major
Bertelsköld i behåll. Jag kan ej säga att jag varit
synnerligt svag för hans röfvarelif i skogarna och många
besynnerliga äfventyr; men ett troget hjärta är guld värdt,
och det kan man säga om Gustaf Adolf Bertelsköld.
Måtte hans änka, den manhaftiga frun, få lefva så länge
att hon ser deras lilla Carl Victor blifva en bra karl.

– Blir han lika stark som majoren? frågade lille
Jonathan, som numera dagligen anställde försök med
Bertelskölds konst att lyfta en karl med hvardera handen
på rak arm. Detta var i Jonathans ögon höjden af
mänsklig fullkomlighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free