- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
37

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Höststormarna 1721

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sydost. Elias vände ryggen åt detta håll och hade klar
himmel framför sig, där han satt i bakstammen och såg
emot norr.

– Till Raumo ha vi ännu två goda mil, och
icke lära vi vara så välkomna där, svarade ynglingen.
Det vill säga att Marie nog kan fara dit, men icke jag,
tillade han.

– Och hvarför icke du? frågade flickan.

– Ja, hvarför ha vi alltsedan middagen den där
spårhunden i hälarna efter oss? fortfor ynglingen
småleende, i det han kastade en blick tillbaka på jakten,
som satt alla segel till och med stark fart sköt fram
genom sjögången vidpass en mil längre söderut.

– Det har du ännu icke sagt mig, Elias. Vi
träffades ju först i Nystad, sedan ålänningen, som fört
mig från Stockholm, öfvergaf oss. Jag kände strax
igen dig i bondekläderna, fastän du icke kände mig,
och du var bra god, som åtog dig att föra mig ända
till Vasa.

– Icke kunde jag lämna dig på bara backen med
det sällskapet, det är klart. Först och främst äro vi
köttsliga kusiner; min mor var din faster. Och sedan
så måste en bra gosse hjälpa en bra flicka. Men ser
du, Marie, den där hvita segellappen vill komma oss
för nära på lifvet och får medhåll i Raumo, ty där är
inkvartering. Men den gången narrar han sig på konfekten.
Vi ha gudskelof mörkt om en half timme och
litet storm och snötjocka till husbehof. Ser du det lilla
snöret här; farfar min har fått det af en häxa i Åbo,
som hette Svarta Jane, men han ville aldrig begagna
det. Här ha varit tretton knutar, men nu äro de bara
två. Jag löste upp en i dag där vid sundet och tänker
rättnu lösa den andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free