- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
39

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Höststormarna 1721

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

partier till lands; vi gjorde dem i stället till sjöss. Ryska
galererna kommo lastade med rof från svenska kusterna;
vi togo en liten del af bytet tillbaka; hvad kunde
det vara för ondt i det? För oss fanns ingen vapenhvila.
En vacker månskensnatt hände sig att vi kommo
till Pargas skärgård. Där låg en galer förtöjd vid
stranden; Golupka hette han; manskapet hade gått på
rummel i land och vakten sof. Tjugu man voro vi, tre
båtar hade vi. Det var en flink manöver. Vi äntrade
galeren, togo hvad vi kunde och resten brände vi.
Galeren sjönk som ett tungt samvete; där voro kyrkklockor
ombord, och de ringa nu ottesång i sjöbottnen ända till
domedag.

– Jämmer, om de visste att du gjort det, Elias!

– Liksom de icke visste det! Mig känner allt
folk, den ena och den andra nickade i Nystad i smyg
åt mig att jag skulle laga mig bort. Douglas är icke
god på mig, och Bruce har satt ett pris på mitt
hufvud. Så snart jag fick se den estländska segellappen,
tänkte jag strax: där ha vi våra paltar! Gör ingenting,
Marie. Med dessa knutur skall jag lappa dem,
om det kommer an på, så att ingen klut skall bli torr
på dem.

Skymningen bröt in. Man hade uppnått Värknäs
udde, som halfannan mil sydväst om Raumo skjuter
ut i hafvet, och var i begrepp att dubblera udden med
rörlig vind, då båten plötsligt törnade så starkt mot
en undervattensklippa, att både flickan och gumman
kastades af stöten ned från roddarbänkarna. I nästa
ögonblick lyftades båten ånyo af en kommande våg och
befann sig åter på flott vatten. Men faran var icke
därför öfverstånden. Nedra märlan, som fastböll rodret,
hade blifvit afslagen, och det blef endast med yttersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free