- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
85

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Fribytarens jagt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– De voro inne hos rådman Fortells, och jag
menar de foro isvägen åt Flatanabban, svarade drängen
betydligt spakare. – Skall kurilarn ha häst?

– Nej. Men om de kvarlämnat här en ljusröd
vallack med skon sprucken på högra bakfoten, så säg
till hos Fortells, att det är Heikkis häst på Loilaks.
Godnatt!

Nu bar det af för Elias i fullt traf till lastageplatsen
vid Åminne och därifrån ned på isen, för att
på en ginväg uppnå Jakobstad, som ligger nära en
half mil på sidan om stora kustvägen. Marsnatten
fortfor att vara månljus och klar, isföret var klingande,
och stränderna tycktes flyga förbi den ilande släden.
Elias, som på vintern engång förut farit denna väg,
krökte i rask fart öfver älfmynningen och de
framskjutande uddarna inåt fjärdarna i Pedersöre skärgård
samt stannade klockan ett på morgonen vid gästgifveriet
i Jakobstad.

Här såg ytterst öde och härjadt ut. Staden låg
ännu i ruiner efter branden den 4 Mars 1714, då äfven
fem skepp brändes i hamnen. Jakobstad hade tre
frihetsår, men man hade icke ens bortröjt grushögarna,
som ännu bildade kullar och klyftor under vinterns
snötäcke. Det driftiga, slöjdfärdiga Pedersörefolket var i
grund förlamadt och till stor del utödt. Endast här och
där hade ett litet nytimradt hus uppstått efter freden.
Blott i söder om den förhärjade staden skådade Pedersöre
gamla ärevördiga stenkyrka, hvars räddning traditionen
tillskrifver ett underverk, i den månljusa vårnatten dyster
och snöbetäckt ned på förödelsen. Stadskyrkan brändes
den 30 November 1714.

Elias upprepade sin saga om kuriren och blef efter
lång underhandling insläppt. Man hade ännu icke hunnit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free